Vad är kognitiva sjukdomar? Fakta, symtom och varför tidig diagnos är viktig

Kognitiva sjukdomar är vanliga men fortfarande missförstådda. Här beskrivs vad de innebär, hur de utvecklas och varför tidig utredning är avgörande.

Kognitiva sjukdomar – en av våra stora folksjukdomar

Kognitiva sjukdomar är bland de vanligaste sjukdomarna i Sverige, men trots detta finns fortfarande en begränsad kunskap om vad de innebär.

I dag lever cirka 130 000–150 000 personer i Sverige med en kognitiv sjukdom. Av dessa är omkring 10 000 under 65 år. Tillsammans med anhöriga berörs över en miljon människor.

Varje år insjuknar cirka 25 000 personer. Enligt Socialstyrelsen beräknas:

180 000–190 000 personer vara drabbade år 2030
cirka 250 000 personer år 2050

Samhällets kostnader för kognitiva sjukdomar är större än för både cancer och hjärt–kärlsjukdomar tillsammans, enligt internationella beräkningar.

Vad menas med kognitiv sjukdom?

Kognitiv sjukdom är inte en naturlig del av åldrandet.

Begreppet beskriver ett förvärvat och långvarigt tillstånd där:

minnesförmåga
tänkande
orientering
språk
problemlösning

är nedsatta i sådan grad att personens funktionsförmåga försämras jämfört med tidigare nivå.

För diagnos krävs att symtomen:

har funnits i minst sex månader
påverkar vardagsfunktionen tydligt

All glömska är inte kognitiv sjukdom

Det är normalt att ibland låsa sig ute, glömma att betala en räkning eller glömma bort andra dagliga aktiviteter. Men personer som börjar utveckla kognitiv sjukdom gör det alldeles för ofta och kan ibland utgöra en fara, t.ex. att man glömmer stänga av spisen.

Sakta men säkert orsakar en kognitiv försämring små begränsningar som hindrar personen från att utföra de minsta och enklaste av dagliga uppgifter. Många gånger säger man att när glömskan blir handikappande i vardagen, så bör man undersöka vad det beror på.

När man gör en minnesutredning gör man den för att utesluta andra orsaker till att man glömmer. Det kan t.ex. bero på fel på sköldkörteln, någon vitaminbrist, infektion eller något annat fysiskt fel.

(Se även tidigare inlägg: Är det normalt att glömma?)

Kognitiva sjukdomar förändras över tid

Kognitiva sjukdomar är progressiva, vilket innebär att symtomen gradvis förvärras. Hur snabbt detta sker varierar mycket mellan individer.

Symtomen kan omfatta:

minnesnedsättning
svårigheter med språk
nedsatt problemlösning
förändrat beteende
förändrat känsloliv

Även om sjukdomen utvecklas finns det i alla skeden möjlighet att anpassa stöd och bemötande för att underlätta vardagen.

Fysiska förändringar i hjärnan

Kognitiv sjukdom orsakas av fysiska förändringar i hjärnan som inträffar till följd av en sjukdom. När sjukdomen fortskrider förändras hjärnans struktur och kemi, vilket får nervceller att dö. När fler nervceller dör skadas hjärnan. Skador på olika delar av hjärnan har olika effekter. Till exempel kan skador på ett område i hjärnan påverka en persons närminne, medan skada på en annan del kan påverka deras förmåga att organisera saker. Om två personer har samma diagnos påverkas de ändå inte lika. Bara för att någon upplever en viss typ av symtom betyder det inte nödvändigtvis att en annan person kommer att utveckla samma symtom.

Varför får vissa personer kognitiv sjukdom?

Man vet ofta inte varför vissa personer får dkognitiv sjukdom medan andra inte får det. Det beror på en kombination av ålder, gener, hälsa och livsstil. När det gäller förebyggande faktorer gällande livsstilen sammanfattar man dem oftast med fem punkter:

fysisk aktivitet
kontroll av blodkärlsrelaterade riskfaktorer
social aktivitet
mental stimulans
medelhavsinspirerad kost

Olika typer av kognitiva sjukdomar

Det finns över 100 olika typer av kognitiva sjukdomar. De vanligaste är:

Alzheimers sjukdom
Frontotemporal sjukdom
Lewy body-sjukdom
Vaskulär kognitiv sjukdom
Blandformer
Sekundära kognitiva tillstånd

Kommande inlägg kommer att fördjupa sig i dessa diagnoser.

Betydelsen av tidig diagnos

Om du är orolig för att du håller på att utveckla en kognitiv sjukdom, är det viktigt att söka hjälp så att du kan få en korrekt diagnos. Boka en tid på vårdcentralen för att diskutera din oro med din läkare. En undersökning kan utesluta andra behandlingsbara tillstånd som kan orsaka problem med minnet t.ex. urinvägsinfektion, vitaminbrist, hjärntumör eller sköldkörtelproblem.

Fördelar med tidig diagnos

Att ta de första stegen för att söka en diagnos kan vara skrämmande, men det finns fördelar med att få en diagnos i ett tidigt skede. Du kanske har funderat på vad som händer med dig och varit orolig för de förändringar du har märkt. Även om det är svårt att få en kognitiv sjukdom, kan det också bli en lättnad eftersom du får svar på varför du mår som du mår.

En tidig diagnos kan innebära att personen:

får tillgång till information och stöd
kan maximera sin livskvalitet
får läkemedel och omvårdnad anpassad efter behov
kan planera framtiden
kan förklara sin situation för närstående och arbetsgivare

Praktiska åtgärder i vardagen

På praktisk nivå kan tidig diagnos möjliggöra:

kontakt med stödinsatser i kommunen
ekonomisk och juridisk planering
anpassning av arbetssituation
deltagande i patient- och stödgrupper

Detta skapar förutsättningar för trygghet och delaktighet trots sjukdom.

Kategorier: : Kognitivsjukdom