Är det normalt att glömma – eller tecken på kognitiv sjukdom?

Maria Hedman Holmblad Författare

Glömska är ofta en del av normalt åldrande. Men när påverkar den vardagen så mycket att minnet bör utredas?

Är det normalt att glömma?

”Visst glömmer jag ibland, men förr i tiden fanns det många glömska tanter och man gjorde ingen stor sak av det. Det är väl naturligt att man glömmer lite när man blir äldre?”

Den här typen av resonemang möter jag ofta när jag gör minnesutredningar i hemmet.
Även anhöriga säger ibland:
”Mamma är så gammal, hon är nog bara lite åldersglömsk.”

Men finns det egentligen något som heter åldersglömska?
Och är all glömska ett tecken på kognitiv sjukdom?

Det är frågor jag vill belysa i detta inlägg.

All glömska är inte kognitiv sjukdom

De flesta som kommer upp i 50–60-årsåldern märker att minnet förändras något. Det är en del av det normala åldrandet och inte automatiskt ett tecken på kognitiv sjukdom.

Att till exempel:

• glömma var man lagt sina nycklar
• undra om man dragit ur strykjärnet
• leta efter sina glasögon

Faktum är att glömska också fyller en viktig funktion.

Enligt forskning (bland annat artikeln The persistence and transience of memory i tidskriften Neuron) hjälper hjärnan oss att sortera information. Det är nödvändigt att kunna glömma detaljer för att behålla det som är viktigt.

Hjärnan prioriterar helheten framför detaljerna.
Det gör oss bättre rustade att fatta beslut, använda tidigare erfarenheter och anpassa oss till nya situationer.

Att glömma vissa detaljer är därför ofta ett tecken på att minnessystemet fungerar som det ska.

När bör minnet undersökas?

Det är normalt att ibland låsa sig ute, glömma att betala en räkning eller glömma bort andra dagliga aktiviteter. Personer som börjar utveckla kognitiv sjukdom gör det alldeles för ofta och kan ibland utgöra en fara, t.ex. att man glömmer stänga av spisen. Sakta men säkert orsakar en kognitiv försämring små begränsningar som hindrar personen från att utföra de minsta och enklaste av dagliga uppgifter. 

Många gånger säger man att när glömskan blir handikappande i vardagen, så bör man undersöka vad det beror på. När man gör en minnesutredning gör man den för att utesluta andra orsaker till att man glömmer. Det kan t.ex. bero på fel på sköldkörteln, någon vitaminbrist, infektion eller något annat fysiskt fel.

När blir glömska en kognitiv sjukdom?

Vid många kognitiva sjukdomar är ett av de tidigaste symtomen att närminnet sviktar. Det innebär att personen har svårt att minnas sådant som nyligen har hänt och kan glömma hela händelser.

Skillnaden mot normalt åldrande är tydlig:

• Vid normalt åldrande glömmer man oftast detaljer från längre tillbaka i tiden.
• Vid kognitiv sjukdom glöms även sådant som nyss inträffat.

Skillnader i vardagen

Personer utan kognitiv sjukdom kan använda strategier som:

• almanacka
• minneslappar
• påminnelser i telefonen

och vet var informationen finns.

Vid kognitiv sjukdom kan personen:

• skriva flera lappar om samma sak
• läsa dem upprepade gånger
• ändå inte förstå att det gäller idag

Trots både skriftliga och muntliga påminnelser kan minnet svikta.

Orientering och upprepningar

Att vakna i en främmande säng och tillfälligt känna sig vilsen är normalt, till exempel på resa.

Vid kognitiv sjukdom kan däremot orienteringsförmågan påverkas även i välkända miljöer:

• svårt att hitta toaletten hemma
• svårt att hitta i sitt bostadsområde
• inte känna igen sitt eget hem

Det är också vanligt att personen:

• ställer samma frågor om och om igen
• berättar samma historia flera gånger under kort tid

Jag har vid flera minnesutredningar varit med om att en person berättar en historia färdigt – och direkt börjar om från början igen, utan att minnas att den redan berättats.

Minskad initiativförmåga

Vid kognitiv sjukdom påverkas ofta initiativförmågan.
Personen behöver då stöd för att:

• ta promenader
• umgås med andra
• utföra hushållsarbete
• delta i aktiviteter

Det handlar inte om ovilja, utan om att förmågan att starta handlingar sviktar.

Sammanfattning

Glömska är en naturlig del av livet och åldrandet.
Men när minnesproblemen:

• blir frekventa
• påverkar vardagen
• skapar otrygghet eller risker

är det viktigt att ta dem på allvar och utreda orsaken.

Tidiga insatser kan göra stor skillnad – både för personen själv och för omgivningen.

Kategorier: : Kognitivsjukdom, Tecken