Minnesutredning – hur går den till och när behövs en utvidgad utredning?

En minnesutredning utreder orsaken till minnesproblem. Här beskrivs när den bör göras, vad som ingår och hur processen går till.

Minnesutredning i mitt arbete som specialistsjuksköterska inom kognitiva sjukdomar

I mitt arbete som specialistsjuksköterska inom kognitiva sjukdomar samarbetar jag med läkare vid minnesutredningar. Jag genomför även uppföljningar efter diagnos och ger stöd till både personen och dennes anhöriga.

I detta inlägg beskriver jag hur en minnesutredning går till och när en utvidgad utredning kan bli aktuell.

När ska man göra en minnesutredning?

Det är viktigt att söka vård om man upplever att minnet inte fungerar som tidigare och att detta påverkar vardagen.

Symtom som kan vara tecken på behov av minnesutredning är till exempel:

svårigheter att utföra uppgifter man tidigare klarat av
problem att lära sig använda ny teknik, som telefon eller spis
svårigheter med planering
att glömma inbokade tider
att tappa bort saker ofta
minskad förmåga att strukturera vardagen

Minnesproblem kan ha många orsaker och det är viktigt att ta reda på vad de beror på.

Andra tillstånd som kan ge liknande symtom är till exempel:

utmattningssyndrom
depression
läkemedelsbiverkningar
infektioner

Vid en minnesutredning vägs alla uppgifter samman för att kunna ställa rätt diagnos. Om du själv eller en närstående upplever att minnet påverkar vardagen bör ni kontakta vårdcentralen för bedömning.

Basal minnesutredning

En minnesutredning består av flera olika delar som tillsammans ska avgöra om besvären beror på en kognitiv sjukdom eller på andra orsaker.

Det är ofta bra att ha med en närstående vid besöken. Många känner sig nervösa inför utredningen, och då är det värdefullt att vara två som hör informationen. Närstående får också beskriva hur minnet förändrats över tid och hur det påverkar vardagen, något som ofta är lättare att observera utifrån.

Arbetsgången kan se olika ut beroende på verksamhet. Jag gör ofta hembesök där jag träffar både personen och närstående tillsammans.

Vid besöket ställer jag frågor om:

bakgrund och livssituation
hur vardagen fungerar
vilka svårigheter som finns
socialt liv och aktiviteter

Personen får även genomföra kognitiva tester.

Läkaren träffar därefter personen för:

medicinsk bedömning
genomgång av sjukdomshistoria
läkemedelsgenomgång
kroppsundersökning

Remiss skrivs för röntgen av hjärnan samt blodprovstagning.

Detta ingår i en basal minnesutredning

strukturerad sjukhistoria
intervju med anhöriga
bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd
kognitiva tester (MMT och klocktest)
neurologiskt status inklusive gångmönster
blodprover (bl.a. anemi, diabetes, elektrolytrubbningar)
datortomografi av hjärnan

I de flesta fall räcker en basal minnesutredning för att kunna avgöra om en kognitiv sjukdom föreligger och vilken typ det handlar om.

Utvidgad minnesutredning

Om personen är under 65 år, om diagnosen är oklar eller om det finns komplicerande faktorer kan remiss skickas till specialistmottagning för utvidgad utredning.

Vilka undersökningar som ingår beror på:

resultat från den basala utredningen
läkarens kliniska bedömning

Delar från den basala utredningen kan behöva upprepas.

Exempel på undersökningar som kan ingå:

samtal med psykolog eller kurator
neuropsykologiska tester
lumbalpunktion för analys av biomarkörer
magnetkameraundersökning av hjärnan
SPECT-undersökning (blodflödesmätning)

Vad händer när utredningen är klar?

När alla undersökningar är genomförda får personen träffa läkaren för ett avslutande samtal där resultaten gås igenom. Det är bra att ha med en närstående även vid detta tillfälle.

Vad som sker vidare beror på vad utredningen visar.
Ibland går det inte att fastställa diagnos med säkerhet och då kan ny uppföljning behövas efter en tid.

Att få en kognitiv sjukdom

Att få besked om en kognitiv sjukdom kan vara omvälvande. Det är viktigt att:

få tid att ställa frågor
få information i lugn och ro
ha närstående med som stöd

Ofta går det inte att förutsäga exakt hur sjukdomen kommer att utvecklas.

Det är betydelsefullt att:

behålla sociala kontakter
vara fysiskt och mentalt aktiv
vistas i en trygg och välkänd miljö

Vid vissa diagnoser, exempelvis Alzheimers sjukdom och Lewy body-sjukdom, kan symtomlindrande läkemedel sättas in. Dessa kan minska symtom men inte stoppa sjukdomens förlopp.

Sammanfattning

En minnesutredning är en viktig process för att:

förstå orsaken till minnesproblem
utesluta behandlingsbara tillstånd
ge rätt stöd i rätt tid
skapa trygghet för både personen och anhöriga
Tidiga insatser gör stor skillnad för livskvalitet, planering och bemötande.

Kategorier: : Kognitivsjukdom, minnesutredning