Vad är Validationsmetoden?

Vill du möta personer med demens på ett sätt som skapar trygghet, minskar oro och stärker relationen?


Under detta lunchseminarium får du en tydlig introduktion till Validationsmetoden – ett personcentrerat och forskningsbaserat arbetssätt som hjälper dig att förstå och bemöta känslor och behov hos personer med demens.

Du får svar på:
 Vad är ett personcentrerat förhållningssätt?  
Varför ska du inte avleda personen som har demens?  
Hur arbetar du praktiskt utifrån Validationsmetoden?  
Vilken forskning finns på Validationsmetoden?  

Lunchseminariet passar dig som arbetar inom vård och omsorg, är chef eller arbetar nära personer som har demenssjukdom
– och vill utveckla både din kompetens och ditt förhållningssätt.

Wednesday, 03 September 2025
11:55 AM CEST

Maria Hedman Holmblad är certifierad Validationslärare och har 20 års erfarenhet av att arbeta utifrån metoden i sitt dagliga arbete som demenssjuksköterska.

Maria utbildar och handleder vårdpersonal i personcentrerad demensvård.
Hon har även översatt Boken ”V/F Validation - Feimetoden: hur man hjälper desorienterade äldre-äldre”, som kom ut 2022. 

Efter lunchseminariet har du:

  • En förståelse för varför Validationsmetoden gör skillnad
  • Nya konkreta idéer att använda direkt i vardagen
  • Inspiration att utveckla ditt bemötande

Vad är Validationsmetoden?

Validation är en metod som utvecklats av Naomi Feil för att kommunicera med och hjälpa desorienterade mycket gamla personer (dvs personer som har demens sjukdom). Det är en personcentrerad metod som hjälper till att minska stress och öka livskvalitet och glädje hos den desorienterade personen. Validation kan användas av anhöriga och vårdpersonal,
Forskning visar att vårdpersonal som går grundutbildningen i Validationsmetoden ökade sin yrkeskompetens. Detta visade sig i att personalen:

  • blev bättre på att bemöta utåtagerande beteende
  • strävade efter en närmare djupare och mer empatisk relation
  • strävade efter att basera vården på personernas livshistoria och personliga behov
  • kände sig mindre stressad
  • upplevde ökad arbetstillfredsställelse, motivation, kompetens och självförtroende vilket bidrar till ett större välbefinnande