Förebygg BPSD med Validationsmetoden

Hur kan jag göra när Karin är förvirrad och
tror att någon vill skada henne?


 Det finns utbildningar som kan ge dina medarbetare de redskapen! 

Wednesday, 12 April 2023
11:30 AM CEST

Live Webinar Session has ended now.

Använda validationsmetoden för att möta ilska eller oro hos person med demens 

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demenssjukdom (sk BPSD) används ofta för att hänvisa till handlingar, ord eller beteenden som man säger att 80–90% av personer som har demenssjukdom någon gång drabbas av. I omvårdnadsforskning kallar en del detta för REAKTIVT BETEENDE istället. Det beror på att detta oftast är en naturlig reaktion på något negativt, frustrerande eller förvirrande som händer i den sociala och fysiska miljön.
Under Lunchseminariet får du veta mer om: 

  • Vad som kan ligga till grund för att en person blir arg
  • Hur grundläggande mänskliga behov och känslor kan påverka mötet
  • Hur du kan kommunicera med personen för att förebygga eller möta ilska eller oro

Maria Hedman Holmblad är certifierad Validationslärare och har 20 års erfarenhet av att arbeta utifrån metoden i sitt dagliga arbete som demenssjuksköterska.

Maria utbildar och handleder vårdpersonal i personcentrerad demensvård.
Hon har även översatt Boken ”V/F Validation - Feimetoden: hur man hjälper desorienterade äldre-äldre”, som kom ut 2022. 

Vad är Validationsmetoden?

Validation är en metod som utvecklats av Naomi Feil för att kommunicera med och hjälpa desorienterade mycket gamla personer (dvs personer som har demenssjukdom). Det är en personcentrerad metod som hjälper till att minska stress och öka livskvalitet och glädje hos den desorienterade personen. Validation kan användas av anhöriga och vårdpersonal. Forskning visar att vårdpersonal som går grundutbildningen i Validationsmetoden ökade sin yrkeskompetens. Detta visade sig i att personalen: 

• blev bättre på att bemöta utåtagerande beteende
• strävade efter en närmare djupare och mer empatisk relation
• strävade efter att basera vården på personernas livshistoria och personliga behov
• kände sig mindre stressad
• upplevde ökad arbetstillfredsställelse, motivation, kompetens och  självförtroende vilket bidrar till ett större välbefinnande